Idag gick den stora loppmarknaden på Majorna av stapeln. Jag hoppades på att fynda lite intressanta kokböcker. Det var dessvärre tunnsått med denna vara. Gjorde dock ett galant bokfynd när jag fann Brillat-Savarins klassiska mästerverk Smakens Fysiologi i en svensk upplaga ifrån 1986 för ynka 15 kronor.
Anthelme Brillat-Savarin (1755-1826), var en framstående jurist och politiker men blev främst känd som en lysande gourmand av världsklass, eller som det då också lät, av Guds nåde.
Hans verk Smakens fysiologi kom för första gången ut i december 1825, två månader före hans död. I detta verk, som han började på redan i sin ungdom, samlade han sina tankar och 30 meditationer om kokkonst och kulinariska njutningar. Mycket av det han presenterar i sitt kulinariska storverk är saker som både håller och känns fräscha och självklara än idag. En del annat känns daterat och för en nutida läsare ej särdeles politiskt korrekt, som exempelvis att han på allvar hävdar att man bara genom att se på en människas utseende och kroppstyp kan veta om hon eller han är en riktig finsmakare. Så här menade han såg bland annat en manlig eller kvinnlig dito ut i meditation XII som behandlar ämnet finsmakare: "De utkorade finsmakarna äro i allmänhet av medelstorlek. De hava ett runt eller fyrkantigt ansikte, klara ögon, liten panna, kort näsa, tjocka läppar och rund haka. Damerna äro knubbiga, snarare täcka än vackra och med anlag för en smula fetma." Och vidare menar han att så här ser icke-finsmakarna ut: "De vanlottade däremot , vilka naturen vägrat fallenhet för smakens njutningar, hava långt ansikte, lång näsa och smala ögon. // Hurdan deras deras växt för övrigt är, har de alltid något långdraget i sin kroppsbyggnad. Deras hår är svart och slätt och framför allt saknar de hull. Det är de som infört långbyxorna." Ord och inga visor alltså. Dock mycket av det man finner att läsa i verket är hållbart lärande även idag, både ur en psykologisk och naturvetenskaplig synvinkel.
Smakens Fysiologi är rakt igenom mycket trevlig, tankvärd läsning som ofta får en att dra på smilgroparna eller nicka instämmande. Rent litterärt kunde Brillat-Savarin konsten att avnjuta språket en språkdräkt som gör det både mycket underhållande och lättsmält även för en nutida läsare. Inte minst måste även bokens fantasifulla, kuriosa, ibland groteska illustrationer, också benämnas som obetalbara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar